Framme i Abu Dhabi. 

Nu har vi äntligen kommit fram till Abu Dhabi. Flygresa till Dubai i 6,5h och sedan transfer i drygt en timme för att komma till boendet på Saadiyat Island (New York University). Det är ett stort modernt campusområde som har det mesta, framförallt en fin friidrottsarena. 🙂

Vi brukar åka till Sydafrika denna period men det känns kul att testa något nytt. Dessutom känns denna flygresa mycket roligare, direktflyg och en kort bilresa mot drygt 20h med en eller två mellanlandningar till Sydafrika. Klimatet här känns väldigt optimalt för träning, dryga 25 grader. Ett stort plus är även att vi är ensamma på arenan. Hittills är vi alltså väldigt nöjda! 
  
      Utsikt från rummet, öken och arenan. 

     En av alla stränder. 

  Många höga byggnader här. 
 

Juletider. 

Hoppas att ni alla har haft en mysig jul! För min del har julen spenderats i Skåne för första gången. Det har varit riktigt avslappnat och mysigt. Nu känner jag att jag har hämtat krafter till att packa väskan och dra till varmare breddgrader den 27 december. Nu kommer även en viktig period i träningen att starta och det känns skönt att få göra den i lugn och ro på läger. Allt fokus ligger på träningen, vilket inte ger något utrymme för misstag.

 Jag fick ett väldigt bra besked av Calle (Askling) när jag var där förra veckan. Han är nu väldigt positiv till en come back, det är första gången han har sagt det till mig.  För läkare och sjukgymnaster är det nämligen inte självklart efter den typ av skada som jag hade, även om jag själv inte har sett det som ett hinder. Det känns ändå kul att höra att jag och Dejan (tillsammans med Calle) har gjort ett väldigt bra jobb.    

   

Ännu ett steg i rätt riktning. 

Idag inledde vi med samma hopp-procedur som sist, några stillastående hopp i grop samt några genomspringningar med markering för avstamp, denna gång med lite högre hastighet i ansatsen än sist. Sedan fick jag göra några riktiga längdhopp men med landning i tjockmatta (från kort ansats). Bra invänjning för benet och lagom utmaning för huvudet. 

Egentligen är kraftinsatsen densamma i denna typ av hopp men mentalt är jag inte redo för hopp ut i grop.  Det känns skönt att få närma sig långsamt och få tid att bygga upp lite trygghet men ändå att jag varje pass utmanar mig själv lite mer!  

Lussebullar med pistagekräm. 

Jag kände mig lite trött på vanliga lussekatter och testade därför Roy Fares bullrecept. Saftiga och goda blev mitt omdöme! Jag gjorde en justering och det var att riva på mandelmassa på degen, tillsammans med pistagefyllningen.
  

RECEPT
Saffranslag (går bra med ”bara” saffran också)
2 g saffran
12 g strösocker (1msk)
15 g konjak eller vodka (1 1/2msk)

Pistagefyllning:
300 g varmt vatten
150 g pistagenötter
100 g smör
5 g vaniljsocker
130 g strösocker (1 1/2dl)

Fördeg:
500 g mjölk (5dl) – rumstemperatur
40 g jäst (jag tog ett helt pkt dvs 50g)
1 g saffran (eller 1,5 g saffranslag)
180 g strösocker (2dl)
500 g Vetemjöl (8dl)

Tillsätt i fördegen:
150 g smör – rumstemperatur
6 g salt (1tsk)
ca 320 g vetemjöl (5,5-6,5 dl)

Pensling & garnering:
1 st ägg
pärlsocker
pistagenötter – hackade

Saffranslag: Mortla strösocker och saffran (gärna hela pistiller) och lägg över det i en liten burk med lock och blanda i konjak eller vodka. Kan stå i kylen en längre tid. Blir det över så är det bara att frysa in det till nästa jul.

Pistagefyllning: Värm vatten i en kastrull tills det börjar ryka. Lägg pistagenötterna (utan skal) i en skål och häll över vattnet, täck med plastfolie (jag tog en bakduk) och ställ åt sidan medan du gör färdig degen. När degen är klar silar du av vattnet från pistagenötterna och lägger dom i en matberedare tillsammans med strösocker och vaniljsocker. Mixa till en slät och fin kräm och blanda det med rumstempererat smör. Smaksätt med apelsinblomsvatten om du vill, supergott! (detta skippade jag).

Saffransdeg: Blanda mjölk, jäst, saffran eller saffranslag, strösocker och (8dl) vetemjöl, knåda till fin en deg. Har du en köksassistent så kör degen 10-15 minuter på låg hastighet. Låt degen ligga kvar med en duk över och vila i 25 – 30 min. Blanda sedan i dem resterande ingredienserna smör, salt och (5,5dl) vetemjöl i fördegen och kör på mellan hastighet tills degen börjar kännas len, glansig, elastisk och börjar släppa kanterna. Det kan behövas mer vetemjöl, om degen är kladdig tillsätt lite i taget tills den fått fin konsistens. Har du ingen köksassistent då är det viktigt att du knådar riktigt ordentligt och länge.

Kavla ut degen till en rektangel, cirka 3-4 mm tjock på ett lätt mjölat bord. Bred ut fyllningen jämt över degen och rulla ihop till en rulle. Jag rev även på mandelmassa som jag tycker är riktigt gott. Dela rullen i 40 lika stora bitar. Skär igenom i mitten på varje bit men inte så att den delas helt, lägg bullen på plåt med bakplåtspapper med snittytan upp och ner och separera på bullen där du gjort snittet, så det lite ser ut som en klase. Täck med plastfolie och låt jäsa ordentligt minst 80 minuter.

Sätt ugnen på 200 grader, pensla med ägg och strö över hackad pistage och/eller pärlsocker och grädda mitt i ugnen på 200 grader i 13-15 min tills bullarna fått en fin gyllenbrun färg, ta ut och låt svalna.

Okärt möte. 

I helgen började jag bestiga mitt brantaste berg när jag tvingade mig tillbaka till längdgropen, på Calles inrådan såklart. Jag har märkt innan att när jag har varit med om en tuff skada så kommer jag ihåg så många fler detaljer kring den dagen. Saker som jag aldrig skulle kommit ihåg annars.  Detta är den värsta skada jag har varit med om och jag tror aldrig att jag kommer glömma någon detalj från den dagen. Jag kommer exakt ihåg vilka skor och kläder jag hade på mig. Jag kommer ihåg väder och vind och hur jag kände och mådde innan. Men framförallt kommer jag ihåg hur det gick till och kändes när baksidan gick av. Riktigt otäckt och jag är medveten om att jag måste börja bearbeta det. 

Första steget var att ta på mig  de spikskor jag hade när det hände. Ett par nya och jättesköna skor men som jag tyvärr allra helst hade velat ge bort. Jag förstår hur töntigt det låter men tyvärr går tankar inte alltid att styra. Jag plockade därför först ner mina reservskor i träningsväskan och tänkte att det räckte med att jag skulle börja hoppa lite igen. Men sen övertalade jag mig själv att det såklart inte var skorna som på något sätt var inblandad i det som skedde. ”Olycksskorna”fick åka med. Skönt när jag väl hade bestämt mig!

Jag började med stillastående hopp i grop för att sedan bara ta en kort ansats, ca 15 m och bara springa igenom gropen. Inget hopp eller frånskjut, bara anpassning av stegen så jag hamnade med rätt fot framme vid plankan. Det var en lättnad när jag var klar. Nya utmaningar väntar nästa gång men detta första steg är riktigt skönt att ha klarat av!    

 Dagen efter gjorde jag mitt bästa löppass sedan operationen, jag gick ner flera tiondelar tidsmässigt och springer nu på nära 90% av max. Rio närmar sig! 🙂  

 Jag har för mig att det inte var det snabbaste loppet som vi filmade. Lite försiktigt är jag fortfarande men om man jämför med hur det såg ut för en månad sedan så är det verkligen framsteg. 

Power. 

I styrkan kan jag nu göra alla övningar som jag brukar. Lite lättare vikter än så länge men övningen blir å andra sidan lite mer explosiva istället. Frivändning är en gammal favorit som nu står på programmet igen,  träningsvärken kom såklart som ett brev på posten. Djupa knäböj kan jag nu gå ner i botten, det är för min del framförallt bra för rörligheten av baksidan!   Djupa knäböj, smart att ha vikter under fötterna om man har svårt att få till det tekniskt pga stelhet i tex hälsena. 
 Hängande frivändning. Lätt första veckan! 

Svamp- och chèvrefylld cannelloni. 

Det är inte den nyttigaste rätten jag gjort men den är sjukt god och går fort att göra. Jag har för mig att jag hittade receptet i Mer Smak (Coops tidning) men jag har ändrat en del från det, bla tillsatte jag grönkål och jag tog även tortillabröd av majs istället för pastaplattor (för att det fanns över sedan innan). Dessutom kortare tid i ugnen och krispigare. Det går såklart att tillsätta lite kyckling om man inte vill ha rätten vegetarisk!   

2 portioner

4 st tortillabröd
Ca 2dl tomatsås, gärna med någon smak typ basilika eller chili. 
1 dl ost

Fyllning
ca 150g champinjoner/skogschampinjoner, grovhackade 
1/2 finhackad lök
1 vitlöksklyfta,riven
5-6 st soltorkade tomater (i lag), klipp i mindre bitar
Ca 100g färsk grönkål, dra av kålbladen från stjälken och dela i mindre bitar.
1 dl creme fraiche
ca 50g chèvreost
hackade valnötter

Stek svamp, grönkål, lök och vitlök. Salta och peppra. 

Blanda röran med creme fraiche, soltorkad tomat och smulad chèvre. Fördela på tortillabröden, rulla ihop och lägg med skarven nedåt i en smord ugnsform. 

Häll på tomatsåsen och strö över ost. Gratinera ca 15 min i ugn 225gr. 

Servera gärna med en fräsch sallad.