Alla goda ting är sju. 

Något stort har hänt, jag har börjat springa häck!! Eller ett litet hinder kanske jag snarare ska säga eftersom höjden är så låg :-). Hur som helst, jag kan nu köra alla sju mångkampsgrenar drygt sex månader efter operationen, det känns stort. 

Jag måste erkänna att det har känts som ett orosmoment med häckträning då jag har tänkt att jag kanske skulle behöva byta och springa med det vänstra benet först över häcken. Det krävs nämligen en snabb rörelse för främre benet när man klipper en häck (alltså för det opererade benet). Dessutom krävs rörlighet för att komma ut i rätt läge. Ju mer tiden har gått desto mer positivt överraskad har jag dock blivit över senans anpassning, det var bara att testa att springa alltså. 

Jag har även, som jag tidigare har skrivit, haft det tufft mentalt just med häcklöpning eftersom jag nästan alltid har haft ont när jag sprungit (surprise surprise- framförallt i senfästet). Jag har dock lärt mig att hantera tankarna och när jag väl skulle springa kändes det bra mentalt och fysiskt. Inget drag eller stelhet i senan! Grymt skönt, jag hoppas att det håller i sig. Vi kommer i lagom takt höja häckarna och avståndet mellan häckarna. Pusha lagom mycket helt enkelt. 

 

Jag har gästbloggat-Bära eller brista. 

Nadja Casadei tävlar precis som jag i sjukamp. Vi kämpade sida vid sida på VM i Berlin 2009 och inledningsvis på EM i Barcelona 2010. Efter det har Nadja brottats med skador och sjukdomar men har trots det vägrat att ge upp sina drömmar och mål. Nadja är en energispruta och inspiratör ut i fingerspetsarna och lyckas med det hon tar sig an. 

När jag fick frågan om jag ville gästblogga på hennes blogg (nadjacasadei.se) sa jag såklart ja! Det tog en stund att bestämma vad jag skulle skriva om men när jag väl började blev det självklart, jag ville skriva om min resa. En resa som har satt sina spår men som jag inte skulle vilja byta ut mot något i världen.  Jag hoppas att ni vill läsa den! 

Klicka här

  

Nadja: ”Jag älskar berättelser om människor som reser sig upp trots att allt talar emot dem. Som visar pannben och attityd. Människor som genom sina berättelser kan inspirera andra.” 

Detta stämmer så väl in på hennes egen berättelse, jag tror att ni har följt den men om inte så är det dags. 2016 hoppas jag att ni får följa oss båda på vår resa mot Rio, det kommer inte att bli lätt men en sak är säker, vi kommer inte att vika oss en tum!  
   
Foton: Ryno Quantz

Choklad- och banangröt med en touch av kokos. 

I morse var jag sugen på att testa en ny grötsmak. Jag experimenterade mig fram till denna goding, en fröjd om man gillar banan och choklad. Dessutom nyttig! 

Havregrynsgröt
1 person

1 dl havregryn
1/2 mosad banan (mogen)
1-2 tsk raw kakao (ta så mycket som du känner för)
1 tsk kokosolja (helst kallpressad)
2 dl vatten
en nypa salt

Lägg alla ingredienser i en kastrull och koka på låg värme tills du är nöjd med konsistensen (kan variera har jag förstått). Rör om då och då! 

Jag toppade med frön, nötter och tunt skivad banan. 

   

  

Utveckling, höjd. 

Det går fort framåt, fortare i vissa grenar däribland höjdhoppet. Jag är nu uppe på flygande åtta-stegs ansats dvs jag hoppar nu faktiskt med lite hastighet. Det är sjukt när man jämför, så försiktig och rädd första passet mot känslan nu fyra veckor senare. 

Här ser ni skillnaden:

November 2015  

Ca 4 veckor senare ( dock flygande sex stegs ansats här) 

Lite om Abu Dhabi. 

Abu Dhabi är huvudstaden i Förenade Arabemiraten och är det största av de sju emirat som utgör Förenade Arabemiraten.
Abu Dhabi bjuder inte på så många historiska och kulturella platser, men de som finns är fantastiska. Att besöka världens tredje största moské låg som nummer ett på vår ”att göra”-lista i Abu Dhabi (förutom träningen då :-))! 

Moskén är döpt efter Sheikh Zayed bin Sultan Al Nahyan som var grundare och den första presidenten av Förenade Arabemiraten. Han är också begravd i moskén. I vanliga fall tillåts inte icke-muslimer att gå in i en moské, men här får man alltså göra det. 

I moskén gäller vissa förhållningsregler, kvinnor måste täcka håret med en slöja och ha heltäckande kläder och män måste ha byxor och tröja som täcker axlarna. Jag och två andra tjejer i träningsgruppen hade ljusa skjortor på oss, antagligen lite för utmanande för en helig plats. Vi fick därför gå ner i en källare och låna (gratis) en heltäckande oformad svart ”klänning” (man ska helst inte ha tighta byxor på sig). Det förstärkte verkligen upplevelsen men gav tyvärr inga fina bilder, det känns som att man åldrades ca 40 år med ”klänningen” och slöjan. 

Moskén var riktigt pampig och det kändes mäktigt när det var böneutrop. Man får dock inte gå in i bönerummet om man inte är muslim. Det gjorde ingenting, vi var ändå hänförda. Ett måste att se i Abu Dhabi!   

    
 Tyvärr fick killarna inte vara med på bilden, man får nämligen inte hålla om varandra i moskén. 

Emirates Palace Hotel
Detta superlyxiga sjustjärniga hotell är en av Abu Dhabis mest utmärkande landmärken. Hotellet har i stort sett allt du kan tänka dig som hotellgäst. Hotellet välkomnar även dem som inte är hotellgäster att njuta av de vackra hotellomgivningarna. Det var vi glada för och spenderade en eftermiddag här. Tyvärr var ljuset inte så bra inne på hotellet (därav inga bilder) men omgivningen utanför var inte helt fel. 

    
 

Förutom att se byggnader så har vi har även firat in nyåret med lokalbefolkningen på stranden. 

  
    
  Vi har även njutit av de bästa mezerätterna på ett lokalt hak.    

    

Vi har även testat att springa intervaller i öknen, phu.

  
 

Många härliga upplevelser alltså.

 Idag tar vi farväl av Abu Dhabi och ett grymt bra träningsläger. Vi avslutar dock med en halvdag i Dubai innan flyget lyfter mot Stockholm. 

Längdhopp. 

Nu är det överstökat, de första längdhoppen i grop!!! Det var inte så jobbigt mentalt som jag hade trott, troligtvis för att vi har tagit det lugnt och stegrat fram till detta moment. Det var såklart nervöst men jag ville inte smita från passet, så som jag känt de första hoppassen. 

Jag är så glad att jag har kunnat nå denna nivå redan. Jag har nu gott om tid att öka på hastigheten och ansatslängden. Att inte känna stress, det gillar jag!  

Hej då 2015. 

God fortsättning på det nya året!! Hoppas att 2015 har varit ett bra år för er alla. 

Jag har många fina minnen från 2015. Inte idrottsliga såklart men jag har upplevt så mycket annat. Jag startade året i Sydafrika sedan har det blivit många olika resmål, inte bara utomlands utan jag har fått uppleva vårt vackra land. 

Bilderna nedan är tagna i Sydafrika-USA- Italien- Hassela- Gotland- Kymmendö-Lissabon- Abu Dhabi.   
Vad som händer 2016 återstår att se, förhoppningsvis blir det fler idrottsliga tävlingsminnen!