MÅNGKAMP!

Om mindre än en vecka är det dags för mig att ställa mig på startlinjen för att tävla i mångkamp. Det känns så stort och overkligt att jag inte har velat ta ut något i förskott, dvs innan alla ”måste pass” utförts. Det sista ”måste passet” var gårdagens längdhoppspass som bestod av inlöpning och hopp från tävlingsansatsen, 17 steg. Det var snart två år sedan jag senast hoppade från den ansatsen, då på SM i Umeå. Sedan dess har det hunnit hända väldigt mycket men så igår så stod jag äntligen på ansatsbanan igen. Redo att ta klivet över toppen på berget, det berg som för ett år sedan var så brant att jag inte ens kunde se toppen.

Det längdhoppspass som jag utförde igår kändes på något sätt som ett avslut på hela min ”kämpa mig tillbaka process”. Att jag tillslut vågade göra exakt det som jag gjorde när baksidan gick sönder beror såklart på att jag kunnat följa den plan som jag och min tränare satt upp och att vi successivt stegrat träningen i lagom takt (med hjälp av sjukgymnast Carl Askling). Jag måste dock erkänna att jag igår försökte komma undan och istället hoppa från 15 stegs ansats (som jag gjort innan), med anledningen att det ändå skulle ge samma träningseffekt. Men när jag satt och vilade innan hoppet så började jag resonera med mig själv, att hoppa från den längre ansatsen är lika påfrestande för baksidan som från den kortare och händer det något så händer det i vilket fall. Alltså, det enda anledningen till att hoppa från den något kortare ansatsen var för att det mentalt var lättare. Jag hade därmed övertalat mig själv att hoppa från den längre ansatsen. När jag stod på ansatsbanan var det såklart nervöst men när jag väl tagit de första stegen så var tankarna positiva och det kändes även bra i själva hoppet, jag är stark i baksidan nu! Eftersom jag bestämde mig att hoppa från den längre ansatsen utan att diskutera med min tränare så blev hoppet dessvärre inte filmat. Jag tror dock att ni klarar er utan att se det 🙂

På onsdag tar jag mitt pick och pack och drar till Teneriffa för att börja ladda för tävlingen som går på lördag och söndag (denna gång tar jag alla spikskor i handbagaget). Jag ska verkligen försöka se till att njuta under tävlingens gång och vara glad över att jag är på en nivå som jag bara kunnat drömma om att jag skulle kunna komma tillbaka till. Målsättningen med tävlingen är att klara EM-kvalgränsen till Amsterdam. Det vore så grymt kul att få tävla i den blågula landslagsdräkten igen och även att därmed få möjlighet att fortsätta min väg mot att nå OS i Rio.

Mjölksyra från topp till tå. 

Igår utförde jag kanske det tuffaste träningspasset som jag gjort på två år. Passet var att springa ett 600m-lopp, ett lopp som ger höga halter mjölksyra. Att inte mesa var mitt främsta mål. Det är så lätt att bli rädd för att bli trött och då springa för långsamt de första 400m för att spara kraft till slutet.  

Jag var väldigt nervös innan loppet, vilket delvis förstörde mitt fokus på häckpasset som jag skulle göra innan. Lite synd egentligen då även det var ett viktigt pass eftersom jag första gången skulle springa över 84cm häckar (tävlingshöjd) från block. Men denna gång fick det bli så, det går inte riktigt att styra över nervositeten. 

Tanken med 600m-loppet var att springa på den öppningsfart som jag har på ett 800m lopp (beräknat på en sluttid på under 2,10). Då ska jag ha 32s vid 200m, 64s efter 400m och 1,36-1,37s på 600m. Jag höll sluttiden men fick smaka på en redig mjölksyravägg på slutet. Anledningen till ”väggen” var att jag inte mesade, jag hade 26s på 200m, dvs 6 sekunder för snabbt! Redan när jag hörde tiden ropas under loppet så förstod jag att detta skulle bli tufft.  Men ”inte mesa” ekade i huvudet och jag passerade 400m på 61s- 3 s för fort (vilket för en motionär antagligen låter väldigt lite men en löpare vet att det är stor skillnad). De sista 100 metrarna kändes det som att jag gick, så sjukt tunga ben. Men jag tog mig i mål och är nöjd med loppet. Det var skönt att känna på syran (tycker jag nu i efterhand) och framförallt bra att känna på tempo, nästa gång blir det lite lugnare öppning! 🙂 Min klassiska smärta efter 600+lopp- ont i tandköttet och blodsmak! 

Tuff träning väntar. 


Idag ska jag avsluta mitt häckpass med att springa en 600ing. Det är inget som jag ser fram emot men det är ett lopp som är nödvändigt för mig att ha med mig framöver. Fjärilarna i magen börjar redan göra sig till känna! Ibland önskar jag att jag hade valt en gren som inte innefattar ruskig mjölksyra.. Men så fort passet är avklarat så är allt förlåtet och jag tycker att mångkamp trots allt är den bästa grenen! Men det är några timmar kvar tills den känslan infinner sig  😉

Universiaden i Belgrad (student OS) 2009. Jag avslutade med pers på 800m – 2,07,03- en riktigt bra 800m tid i en mångkamp. 

Raw bollar med smak av cashew, morot och kardemumma. 

Raw energibollar är lätta att göra och är nyttigare än de flesta fika-snacks. 

Rawbollarna kan göras på morotsrester från en råsaftscentrifug eller från rårivna morötter. Dadlar bidrar med naturlig sötma och nötterna ger god crunch. 



Morots- och nötbollar
Ca 15 stycken. 

1 dl morotsrester eller finrivna morötter
2 1/2 dl cashewnötter eller mandlar
8 urkärnade dadlar
2 msk raw kakao
1/2 tsk malen kardemumma
En nypa havssalt
Kokosflingor

Så här gör du:
Mixa alla ingredienser utom kokosen i en matberedare.

Rulla smeten till runda bollar. 

Häll kokosen i en djup tallrik. 

Rulla bollarna i kokosen. Förvara dem i kylen.

Perfekt ge-bort-present!

Halloumi- och jordgubbsallad. 

Idag hade jag träningsfritt och jag passade då på att få ihop några fler jobbtimmar på kontoret. När jag sedan kom hem på kvällen så kände jag att jag inte orkade med någon tidskrävande matlagning. Ungnsrostade rotfrukter som fixar sig själv i ugnen, delikatesslinser (med högt proteininnehåll, ca 20g per portion) som får puttra på spisen samt stekning av halloumi kändes lagom. I övrigt tog jag det som fanns i kylskåpet. Resultatet blev en supergod, enkel och matig sallad som dessutom var vegetarisk och jag lovar att du inte kommer att sakna köttet i denna!  

De ugnsrostade rotfrukterna som jag hade i min matiga sallad var: rödbeta, morot, potatis. Även broccoli fick samsas i ugnen med rotfrukterna. Dela alla grönsaker i lika stora bitar och rosta i ugnen i ca 20 min på 225 grader. 

Övriga ingredienser i salladen var, förutom linser och halloumi, körbärstomater, rödlök, spenat- och matchésallad, färska jordgubbar samt valnötter.  


Full fart igen.

Nu har jag kommit igång med maxinsatser i träningen igen. Idag vaknade jag till och med med träningsvärk i min ena baksida, anledningen till det var häckpasset dagen innan. Träningsvärken i detta fall betyder att jag har börjat jobba snabbare över häckarna- så det är verkligen en bra träningsvärk! Igår blev det passage över sex häckar från block och dessutom sprang jag några lopp med full häckhöjd. Jag kan inte minnas när jag senast kunde springa så här mycket häck utan smärta. 🙂

Några dagar innan häckpasset sprang jag dessutom mina snabbaste sprintlopp sedan operationen och denna gång med mycket bättre känsla och teknik. Jag  kommer att satsa på att gå ner ytterligare någon tiondel innan första mångkampen. Det handlar framförallt om att våga ”maxa” men även att få lite gratis hjälp av en mer fördelaktig medvind än vad jag hade under passet nu.

Imorgon väntar längdhopp, om kroppen känns bra ökar vi på de sista två stegen i ansatsen. Eftersom det är så pass kallt ute nu så får det bli träning inomhus, då slipper jag oroa mig för att förutsättningarna runt omkring inte är optimala.

Hoppas att ni alla får en riktigt trevlig helg!


  Slow-mo acceleration. Nu har jag mycket bättre positioner än innan! 

 

Favoritfikat-scones. 

Dessa scones innehåller mandelmjöl och olika frön och är alltså glutenfria. De innehåller heller inget socker. Jag har dock valt att ha chiasylt på sconsen, en ”sylt” som innehåller mindre andel socker, i detta fall innehåller  den även superbäret goji och hallon (samt chiafrön såklart).  

Glutenfritt bröd har en förmåga att smula sig och bli torrt men i detta recept håller ägg, chiafrön och fiberhusk dessa scones på plats. 

Inspiration till dessa godingar fick jag från @ellematovin, för er som inte följer dem på instagram-gör det! 🙂 


Antal: 4 st

Du behöver:
2 dl mandelmjöl
2 ägg
1 dl turkisk yoghurt
ca 1/2 dl solrosfrön
ca 2 msk chiafrön
ca 2 msk linfrön
1 msk fiberhusk
1/2 msk bakpulver
1 krm salt
1 krm gurkmeja

Gör så här:

Sätt ugnen på 200°.

Knäck äggen i en bunke och vispa luftigt.

Blanda i yoghurt. Rör om.

Rör ner resten av ingredienserna och rör om. Vispa inte.

Klicka ut fyra bullar på ett bakplåtspapper. Strö över några chiafrön.  

Grädda i mitten av ugnen i cirka 15 minuter.